Ett misslyckat försök att lugna ner mig själv

För er som inte vet det så bor jag ute på landet och när jag säger att jag bor ute på landet tänker de flesta att det är mer som ett hus som ligger lite utanför ett samhälle. Men nej, jag bor på en gård som ligger mellan skurup och svedala, här går inga bussar ens - jag är alltid helt beroende av mina föräldrar när det gäller att komma härifrån. Lyktstolpar finns här ju, men det är fortfarande helt mörkt klockan åtta på kvällen. Nu är klockan 21.15 och jag har precis varit ute och gett hästarna deras kvällsmat och jag blir lika rädd varje gång jag gör det ensam, ficklampan håller jag i ett stadigt grepp, hundarna tätt intill mig och småspringer hela vägen ut till stallet och samma sak när jag ska tillbaka in igen. Ja, jag skrämmer upp mig själv och det är alltid svårt att somna efteråt. Det är sånt jag slipper nu, sånt jag slipper när mina föräldrar äntligen kommer hem imorgon eftermiddag, ikväll var sista kvällen jag var tvungen att göra det där på väldigt, tro mig, väldigt, vääääldigt länge.
Just nu sitter jag här, har tänt upp nästan hela huset och skakar lite grann och måste hitta på ett sätt att få mig att tänka på annat och att blogga brukar ju hjälpa, men jag är ju dum nog som skriver om just det jag inte ska tänka på, så det kanske inte hjälper så värst mycket... Jag tror jag ska spela lite The Sims eller typ kolla på olika bloggar, det brukar ju faktiskt funka bra.
Aaaah, djupa andetag. Nu vet ni vad jag har stått ut med denna vecka, det är superkul... Lovar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0